Hvor er de nå?

Svenske Rikard Johansson startet sitt forhold til norsk basket som coach i Gimle på 80-tallet, og dømte kamper i våre nasjonale serier samtidig. Senere ble han også FIBA-dommer og merittert dommer hjemme i Sverige, og blant høydepunktene har han dømt både Yao Ming og Magic Johnson. Men når han sammen med sin familie flyttet til Chicago traff han også NBA-miljøet på innsiden og fikk god kontakt med staben i Chicago Bulls og en av NBAs beste dommere; Danny Crawford. Etter hjemkomsten til Sverige ble det klart at ny jobbkarriere tok over for dømming på toppnivå, og Johansson har nå lagt fløyten i den store skuffen sammen med alle de morsomme dommerantrekkene helt tilbake på 80-tallet. Til daglig er Rikard Johansson ansatt i Attendo Care med avdelinger både i Sverige og Danmark. Og forholdet til norsk basketball er fortsatt høyt verdsatt av svensken som har dømt basketball på fire kontinenter.

Basketballdommer Rikard JohanssonHvilken tidsperiode var du aktiv på nasjonalt nivå i Norge?

Svar: Säsongen 1986-87 hade jag kontrakt med Gimle Basket som Headcoach för Damlaget och som Assisterande Coach för Herrarna i Hovedserien tillsammans med Sergio Hoffman. Hade även ett uppdrag att arbeta med utvecklingen av ungdomslagen och klubbens egen turnering. Jag fick vara med på Elitdomarclinic i Oslo inför samma säsong och dömde matcher i Hovedserien. Jo, du läste rätt, jag coachade och dömde samtidigt i Hovedserien!

Efter året i Norge återvände jag till Sverige för att studera och debuterade även så småningom i Elitdomargruppen och den högsta nivån i Sverige. Hade bra flyt och fick min FIBA-licens redan 1992 efter kursen som genomfördes i Norge. Det var extra skoj att min goda vän Jan Korshavn var kurskamrat och vi kunde glädjas tillsammans över våra licenser.

Har dömt i Basketligan och förbundsserierna fram till säsongen 2008-09 med uppehåll för tre år då jag bodde i USA. Jag var aktiv FIBA-domare fram till 2001 då jag lämnade tillbaks licensen. Under mina år i USA dömde jag i Illinois High schools och i den semi-professionella ligan, International Basketball Leauge.

Kan du nevne noen høydepunkter?

Den största tillfredsställelsen är alla mina möten med intressanta personer och resor över fyra kontineter som sporten givit mig. Det är extra roligt att flera av de domare som jag varit instruktör och mentor för under kretsdomarutbildningen/Steg 2 i Sverige idag är framgångsrika Ligadomare och FIBA domare. Från min tid i Norge minns jag när jag fick vara med på Elitdomarclinicen i Oslo hösten 1986 och försökte utmana Geir Matthiasen på Cooper-test; hur det gick för du fråga Geir om. Jag är fortfarande mycket tacksam över det fina bemötandet jag fick denna helg av mina nya norska domarvänner!

Av mina internationella FIBA-uppdrag under tio år minns jag bäst slutspelsmatcherna i dåvarande EuroLeague med bland annat Bennetton, CSKA Moskva, Zalgiris och Alba Berlin. Matcherna var fantastiska och jag fick vara en liten del i baskethistorien. En annan minnesvärd turnering var Universiaden i Beijing 2000 då staden precis fått beskedet att de skulle få arrangera sommar OS. Kinas mest lysande stjärna Yao Ming skulle spela Universiaden. Denne Ming hade fått vänta 3 år på att få gå till NBA och Huston Rockets på grund att Kina inte hade en lagstiftning som tillät honom att gå till NBA. Jag hade förmånen att få dömma semifinalen där värdnationen stod på ena planhalvan och det kändes som att jag var en del av baskethistorien även denna gång.

I Sverige har en match fastnat i mina vindlingar. Det var säsongen 1999-00 då en av sportvärldens största, Earl "Magic" Johnson, dök upp som spelare i Basketligan i Sverige. Jag fick förmånen att vara förstedomare i matchen Magic M7 vs. Jämtland. Matchen spelades i Göteborgs hockeytempel Scandinavium. Fram till denna match hade bara en endaste stjärna fått åka limousin in i arenan - Frank Zinatra. Idag är det två personer och ni kan kanske gissa vem den andre är?

Rikard Johansson teller pokalene til BullsUnder mina år i Chicago hade jag en osannolik tur när jag lärde känna personer i NBA. Första kvällen i den lokala mataffären springer jag på en av coachernas fruar som visar sig vara svensk och vi börjar prata om vilken barnmat som det gårt att få tag på i USA.

Jag får samtidigt veta att hennes man Mike Wilhelm är Coach i Bulls och denne Mike kommer sedan att introducera mig för NBA:s domaransvariga och det slutar med att jag redan första sommaren får dömma i Chicagos sommarserie där alla Chicagospelare som spelar i NBA håller formen med matcher.

Känns helt overkligt att få dömma med Ligans bästa, Danny Crawford, och hans kollegor med spelare som Dwyade Wade och många andra All-Stars. Det var högstatus att ha varit FIBA-domare i Europa, och de i NBA har stor respekt för den utveckling som sker med basketen i Europa.

En lite senare minne är faktiskt från i höstas då jag var med i en svensk TV-show hösten 2009, "Vem kan slå Filip och Fredrik", och en av deltagarna var världsrekordshållaren i höjdhopp, Patrik Sjöberg. Vi två satt ensamma i VIP-rummet och hängde i väntan på vårat deltagande i programmet, och kom att prata om basket. Jag kände till att Patrik är god vän med Håkon Särblom, och att Håkon även varit hans tränare. Håkon var själv en fruktad höjdhoppare i världsklass, men även en mycket duktig basketselare i Ullern vill jag minnas. Världen är liten, här sitter jag och Patrik och pratar om basket och hans goda vän Håkon som jag mötte flera gånger i egenskap av coach för Gimle i Hovedserien 1886-87.

Savner du dømmingen eller sporten generelt? Noen dommere du husker spesielt godt?

Svar: I och med att det var mitt eget beslut att sluta dömma som både FIBA- och Ligadomare kan jag inte påstå att jag saknar att dömma basket. Var sak har sin tid och jag har andra livsmål och prioriteringar idag. Det är många personer som har gjort stora intryck på mig och som jag har att tacka för min resa. I Norge vill jag nämna Omar Mekki som satsade på mig i Gimle Basket. Per Tøien som gav mig så mycket stärkande feedback när jag dömde i Norge. Vill även lyfta fram Jan Korshavn och Kjell Lövold som haft parallella karriärer med mig under drygt 20 år.

I Sverige finns det fyra personer som jag direkt kommer ihåg och som varit mina viktigaste instruktörer; Margareta Gedemark, Jan Holmin, Claes Åhammar och Ulf Örhman. Samtidigt har alla mina domarkollegor varit en viktig del i mitt domarskap då vi bedöms som ett team. Ingen nämd, ingen glömd..

Hva har du drevet med siden du la opp som basketballdommer?

Svar: När familjen flyttade tillbaks från USA för tre år sedan fick jag anställning på Nordens största privata sjukvårdsföretag, Attendo Care. Här  arbetar jag som kvalitetsutvecklare och är dessutom professionsansvarig för rehabilitering i företaget. Har även ansvar för att följa upp kvaliteten i Norge där vi idag har fem enheter. Gillar att använda mina erfarenheter från att ha bott i olika kulturer. Det är verkligen olika kulturer och kommunikationsstilar mellan våra två länder.

Har du på noe tidspunkt vurdert å begynne å dømme basketball igjen, eller kanskje en annen idrett?

Svar: Nej, jag har ingenting att tillföra mer i rollen som domare. De som kommer efter mig gör det mycket bättre.

Har du kastet/brent alt dommertøy og fløyter, eller finnes det noe igjen langt der inne i skapet eller på loftet?

Svar: Jag vet att vi inom idrotten är relativt dåliga på att dokumentera vår gemensamma historia. Detta intiativ är beundransvärt av Jan Korshavn och basketballdommer.com. Har sparat de flesta domarutrustningarna, inklusive den grå Adidasutrustningen från NBBFs Hovedserie 1986-87! Visst vore det fantastiskt roligt med en Catwalk i samband med en Elitdomarsamling där gamla domare visar upp modet från respektive säsong?! Tar ni utmaningen Robert Person med flera?!.

Har du i ettertid bidratt, eller kommer du til å bidra, med noe annet arbeid innenfor basketballsporten, f.eks. et tillitsverv, trener, etc.?

Svar: Hade fram tills något år sedan ett uppdrag, sedan tio år, som ledamot i Stockholm basketbollförbunds diciplinnämnd. Det var ett utmanade och vanskligt uppdrag samtidigt som jag fick en bra omvärldsbevakning på vilka allvarliga konfliktsituationer som uppstod i basketmatcherna i regionen.

Har en förbundstränarutbildning i basket från istiden och är även utbildad specialistfysioterapeut som är en trygg grund att stå på när jag idag tränar och coachar mina båda söner i en av Sveriges bästa ungdomsföreningar, Täby Basket. Ingår även i föreningens ledarutvecklingsprogram för yngre ledare, och där säger de att jag har lite erfarenhet att bidra med.

Har du barn som på noe tidspunkt har begynt med basketball, enten som dommer eller spiller/trener?

Svar: Jag mötte kvinnan i mitt liv, Annica som blev min fru, genom basketsporten. Ja, hon var förbundsdomare. Men eftersom vi bara kan ha en Crew chief i familjen, blev det naturligt att Annica slutade döma och inriktade sig på sin civila karriär. Våra båda söner föddes i sneakers kan man gott säga. De började spela organiserad basket när de var fyra år och vi bodde i Chicago. Naturligtvis uppmuntrar vi deras andra aktiveteter också för att de ska få pröva på andra idrotter och fritidssysselsättningar. Båda sönerna spelar idag i Täby Baskets pojklag.

Hvor lenge er det siden du så en basketballkamp ”live”? Hvor var dette? Hvilken kamp?

Svar: Var inbjuden av min gode vän Mike Wilhelm, Chicago Bulls, för att se svenske rookien Jonas Jerebkos Pistons VS. Bulls i december 2009 i ett fullsatt United center (23 000). Ni som varit på plats vet vilken fantastisk upplevelse det är att se sporten live. Senaste ungdomsmatchen var i helgen när jag coachade mina båda söner i Täby Basket i en av Stockholmsserierna (www.taby basket.se).

Det är ett fantastiskt verktyg basketsporten; att få lära våra barn och ungdomar att röra på sig, använda kroppen i rörelse, att träna medgång och hantera motgång, att få vänner för livet.

Kommer du til å se en basketballkamp på nasjonalt eller internasjonalt nivå denne sesongen, eller kanskje neste?

Svar: Har blivit beroende av basket och ser det som ett naturligt inslag i mitt liv idag, basket är livskvalitet för mig och att få ge tillbaks till sporten ser jag som en förmån. När jag går på basket gör jag det oftast för att få prata med gamla vänner och känna glädje..